Denna blogg var tänkt att speglas ur en sportslig synvinkel och då givetvis med fokus på gårdagens slutspel i TA-cupen. Men jag kan inte låta bli att återknyta till det som hände efter bara en dryg minut av vår kvartsfinal mot Höllvikens GIF.

Jag har hört det massvis med gånger.
- Spela INTE fotboll inomhus.
- Tänk på skaderisken.

Men jag har vänt dövörat till.
Det har ju sin charm och är ett roligt inslag.
Dessutom har jag (peppar - peppar) så här långt varit fri från allvarliga skador. Vrickade fötter till trots. Men de har man kunnat leva med. 

Igår fick jag svaret på varför folk i allmänhet - och
TRÄNARE i synnerhet beklagat sig över just inomhusspelet. 

Min anfallskollega Kristoffer ”Ekan” Ekström skulle göra ett stopp med bollen, men fastnade på något sätt i handbollsklistret och vips var högerknät sönderkrasat och säsongen 2009 är med största sannolikhet borta.


Visst, det kan hända även utomhus. Men faktum är att när det väl sker olyckstillbud inomhus är det till största delen med allvarlig utgång. Så även denna gång. Beklagligt nog.

Personligen lär det betyda en hel del under kommande säsong. Virrpannan ”Ekan” har kompletterat mitt sätt att spela fotboll på ett utmärkt sätt och vi har haft otroligt roligt tillsammans. En kanonkille både på och utanför planen. En person som hela tiden lyssnar. En person som hela tiden tar till sig saker. En person som hela tiden jobbar för att bli bättre och som ständigt har ett leende på läpparna.

Med all respekt för våra medspelare, vår nya tränare och den tuffarare konkurrens var vår tanke att göra vårt bästa för att försvara våra platser i laget och sikta mot ännu ett roligt fotbollsår tillsammans. Men så blir med största sannolikhet inte fallet.


Nu är det ”bara” en jäkla knäskada tänker Ni. Och javisst. Man ska inte måla *fan* på väggen och gräva ner sig utan det blir istället till att jobba vidare lika målmedvetet som tidigare. Vi i Östra Torp kommer att göra allt för att kunna leverera en lika effektiv och rolig anfallsfotboll som under årets säsong, det är jag säker på. Och vad "Ekan" beträffar så kommer han tillbaka, var så säkra.

Till matchen istället..
3-0 i nacken och fullständigt utspelade. Alla verkade ha alltför stor respekt för detta junior(!)lag från Höllviken. Själv hade jag inte en målchans under 13 minuter…

Klockan stod på 1.35 när olyckan var framme. Visst tappade vi fokus och tvingades ändra om i ”fyrorna”. Men redan innan såg vi ut som yra höns och alla verkade vilja vara någon helt annanstans än på en fotbollsplan.

Märkligt med tanke på förutsättningarna...

Men vi lägger årets TA-cup till handlingarna och passar
samtidigt på att gratulera Vellinge IF till slutsegern.
-----------
Firman 2/2