Så har då vår nya tränarduo gjort debut på Smyges grusplan. Uppslutningen var kanske inte total, men 16 man får väl ändå anses vara klart godkänt.

Håller med ”Fridde” om att Kalle Palm såg ut att ha kommit på helt fel plats då han klev ut i sina latexvantar…

Poängtävlingen verkade uppskattad redan från allra första början. Om det var just denna ”extramorot” eller om det var chansen att imponera på nye tränaren som gjorde tempot högt låter vi vara osagt…

Får vi gissa att det är ”Fridde” och ”Osten” som får svårast att ta sig upp ur sängen imorgon bitti…?

1 poäng till båda lagen får nog ”det vita laget” vara mest nöjda med. ”Firman” kan dock ännu inte förstå varför de kallades ”det vita laget”.

Var de inte gröna????

Hur som helst, poängen bärgades och den gula ledartröjan sitter på samtliga 16 inför nästa etapp kommande torsdag.

”Firman” är övertygad om att Thorsten kommer att tillföra massor, inte minst på det sociala planet. Denna kväll fick vi även chansen att se honom ”in action”, men hoppas innerligt att han är bättre på att träna våra målvakter än vad han var som högerback…

Stående eller liggande…?

Ett nyförvärv som definitivt är klar för Smyges stolthet under kommande säsong är Mikael Fransson. ”Frallan” kommer närmast från Anderslöv Boik och är en löpstark och ”jobbig” innermittfältare som vi är hemskt glada över att ha i VÅRT lag. Vi givetvis passa på och säga; varmt välkommen!

Slutligen vill vi meddela att vi imorgon kommer att kunna presentera vår första gästBLOGGARE (inte blottare!) här på ”Firmans blogg”.

Vem detta är och när bloggen ligger ”on air” låter vi vara osagt, men någon gång under dagen lär vi kunna presentera vår hemliga gäst.

Håll utkik kära läsare!

----------
Firman 2/2

Ikväll smäller det!

Kalle Palm leder sitt första pass i Smyge. Förväntningarna är höga som alltid i Torp. För alla oss som följer Kalles blogg vet vi vad som väntar: Mycket spel och poängtävling!

Hoppas Kalle fixat GPS:en

Kan man hoppas på mycket folk och fint väder? Blåsten lär vi få leva med ikväll men slipper vi regnet betyder det mycket. Tillsammans ska vi göra vinterns träningar till ett nöje men då krävs lite uppoffringar.

Någon som sett Palman? Kärleken är blind heter det men är det inte märkligt att han träffar en tjej vars blindhund precis sprungit bort?

----------

För er som missade del 1 i denna ”story” finns här en länk vilken Ni lämpligt bör läsa innan Ni går vidare.

http://firman.bloggagratis.se/2008/11/05/1082259-fotbollstranare-ett-slakte-for-sig-sjalv/

Konstapel Bo Andersson tackade alltså för sig i Stavstens IF och detta inför ett stundande kval i en förhoppning om ett fortsatt division 4-kontrakt. Istället var det familjen Olsson (sonen Jimmy och pappa Göran) som tog över ansvaret vilket man, till en början, löste på bästa tänkbara sätt.

Kvalet tog vi oss nämligen igenom utan några större problem och under den kommande säsongen lyckades vi även ta klivet upp i division 3.

I tränaryrket ingår även en viktig bit, nämligen PSYKOLOGI. Men denna ingrediens tycktes den gode Olsson ha missat fullständigt och dessvärre kom BLAND ANNAT undertecknad att bli lidande.

Till sin ”hjälp” (i dubbel bemärkelse) tog han under sitt andra tränarår i klubben den assisterande tränaren Magnus Pettersson och det är inga roliga minnen man har att blicka tillbaka på. 

Duon knöt sig samman och konstaterade att jag ”inte längre hade något att tillföra laget” och dessutom var jag, som man uttryckte det: ”slut som artist”.

Efter att dessa båda herrar hade lindat styrelsen runt lillfingret fick jag sedermera veta att jag helt enkelt gjorde bäst i att lämna föreningen.

Efter ett flertal år på Vannhög och med ett STORT hjärta i Stavstens IF TVINGADES jag alltså bort och detta med OMEDELBAR verkan.

Jimmys agerande har i förlängningen även fått konsekvenser på det privata planet vilket givetvis är beklämmande.

Glädjande nog var det inte alla som hade samma åsikt utan ett flertal klubbar hörde av sig och valet föll till slut på IFK Trelleborg.

Gentlemannen Nils-Erik ”Bagarn” Persson kunde se tillbaka på en tuff vårsäsong (vilken för övrigt innehöll en storförlust mot ingen mindre än Östra Torp och minns jag rätt fick ”di randige” 5-1 i nacken), men dessvärre blev vårt samarbete kortvarigt. Bagarn fick ett erbjudande från MABI och i samråd med styrelsen valde man under sommaruppehållet att gå skilda vägar.

Tränarrollen togs istället över av Sven-Gunnar Moberg. Assisterande Hans-Gunnar ”Hampa” Nilsson fanns däremot kvar som assisterande.

"Gunnarbröderna" gjorde ett mycket bra jobb vilket för min del resulterade i ännu ett avancemang till division 3.

Året därpå anställdes den på pappret etablerade Ulf Larsson, ännu en tränare som inte alltid såg till individen och som när det gä'ller det psykologiska planet även han lämnar en hel del övrigt att önska. Här var det dessutom elittänk som gällde, men för egen del blev det lite för mycket av det goda.

Jag vill klargöra att såväl Jimmi Olsson som Ulf Larsson är ytterst kompetenta när det gäller just fotbollsbiten, men som bekant innebär yrket fotbollstränare även andra viktiga delar.

Min träningsnärvaro (som inte var den bästa!) från föregående år godkändes inte längre och Ulf Larssons anfallsval föll, trots en hel del motstånd från ledningens sida, på Labinot Dreshaj. Rätt eller fel får vi aldrig veta, men efter att ha sammanfattat respektive spelares säsong 2008 ser jag en kommentar som högst överflödig…

Trunken packades på nytt och som ni flesta säkert vet är det numera Smyges stolthet som gäller. Där återförenades jag för övrigt med Paul Björck som jag tidigare spelat med och tränat under i Stavstens IF. ”Palle” är en MYCKET trevlig person som också kunnat peka på fina resultat i de klubbar han tränat, men när det gäller just tränarbiten är han kanske mest känd för att ha gett kvadraten ett ansikte…

Som jag skrev i min inledande blogg är glädjen tillbaka på allvar och med 36 gjorda mål under den föregående säsongen och efter att ha bidragit till ännu ett serieavancemang kan man väl lugnt konstatera att jag åtminstone ännu så länge har lite kvar att ge. Varken om man vill tro det eller ej. 

Men det finns säkert de som fortfarande tvivlar…